Summering av 2007

Ja, då är det nyårsafton och dags att summera cykelåret 2007 för min del. Ett år med flera personliga rekord.

Det jag är mest nöjd med är antalet cyklade mil under året, som hamnade en hårsmån under 604. Med tanke på hur lite det känns som att jag cyklat, så är det än mer otroligt!

Ett annat rekord sattes i mitten av augusti, när jag cyklade en dryg tvåmilarunda med ett snitt på 36 km/h! Det var snabbare än jag mäktade med i den tropiska hetta som drabbade Göteborg i början av juni, när Hisingens CK hade ett så kallat tempotest, där deltagarna körde två varv på klubbens tempobana, med tidtagning, men utom officiell tävlan. En sorts formkoll inför sommaren och eventuella tävlingar, däribland klubbmästerskapet på samma bana i september. Där tog jag i för president (jag är ju antimonarkist) och fosterland, och grejade ett snitt på 36.2 km/h under första varvet (7.6 km) men när jag plöjde genom den dallrande luften på det andra varvet, tog hettan överhanden och jag kokade. Snittet för andra varvet blev 35.2, och totalsnittet stannade därmed på fel sida 36 km/h. Lite kul att knäcka det snittet på en längre runda (22 km mot 15 km), med mer backar, mer vind och mindre upplevd ansträngning!



Det tredje rekordet jag vill ta upp handlar inte så mycket om min fysiska förmåga, utan mer om tursamma omständigheter. Under en distansrunda via Stenungsund och Lilla Edet, hade jag under en lång stund klättrat uppför en backe i närheten av Ucklum. När jag nådde krönet såg jag en fantastisk backe framför mig. Lång, brant, rak och bilfri! Dessutom hade jag en rätt hyfsad medvind. Jag bestämde mig för att offra benen för resten av rundan och satte fart!

Med 52-11 i utväxling trampade jag på för fullt, kröp ihop och hoppades på det bästa! Tiotalet sekunder senare var jag i botten av backen med en mätare som visade 75.6 km/h! Killen i den svarta BMW:n som låg bakom mig undrade nog...
Detta var ett av mycket få tillfällen när jag önskat att jag var 50 kg tyngre!



Gräver jag vidare i statistiken ser jag att årets längsta runda blev måttliga 166 km. Det var ett rent infall och jag trampade oförberedd ner till Varberg, käkade korv med mos, fyllde mina två vattenflaskor igen, och satte av hemåt igen. Tyvärr fixar jag inte distanser så bra. Efter mycket debatterande på diverse diskussionsforum verkar den samlade expertisen vara enig om att jag äter och dricker för lite och för sent. Kan så vara. Jag drack knappt två vattenflaskor de första åtta milen, och bara en på hemvägen, men när smärtan och tröttheten blev för extrem stannade jag på en bensinstation i Frillesås och köpte en flaska Sprite. Den gjorde gott, och med nya krafter kunde jag sätta av hemåt. Efter Lindome hade krafterna i det närmaste helt återvänt och jag kände mig pigg.

Ibland har jag undrat hur långt jag skulle klara att cykla om jag verkligen fick i mig mat och vätska ordentligt, eftersom det verkar vara där det brister. Det har jag satt upp som mål under 2008 att ta reda på! Nu ska jag bara komma på nåt sätt att få i mig energin utan att stanna för att äta...



Över till lite torrare statistik...
(Alla diagram går att klicka på för att se i större format!)

Här följer ett diagram som visar årets månader och hur mycket jag cyklat under varje. Grå staplar/gröna siffror visar total distans för varje månad, medan linjen med de gula punkterna (och de röda siffrorna) visar den totala snittfarten för varje månads cykling. Det blå strecket avläses på vänsterskalan, fast då som mil i stället för kilometer, och är summan för hela året.




Detta diagram visar varje enskild dag. Uppåt är det distans och neråt är det snittfart för samma runda (negativ skala). Som synes var det mest distans under våren och den tidiga sommaren, medan större delen av sommaren och hösten bestått av korta men intensiva rundor. Likformigheten för senhöstens rundor kommer sig av att det är cykelpendlingen till och från skolan...




Slutligen har jag sammanställt ett histogram som visar rundorna i antal per 10 km-intervall. Den stora stapeln för 10-20 km är än en gång konsekvensen av att jag har strax över 7 km till skolan. Det framgår också att jag bara fixade totalt nio rundor som var längre än 10 mil. Riktigt illa! Under 2008 räknar jag med fler än 50 rundor på minst 10 mil, om allt går som planerat.



Ja, det har varit en omväxlande och roligt år på två hjul. Jag är själv förvånad över hur mycket jag hann med, med tanke på att jag jobbade nästan alla helger från och med mars fram till slutet av augusti, och heller inte hade tid för långpass varken före eller efter jobbet i somras. Det hoppas jag det blir ändring på under 2008. Jag ska försöka få ett helt annat jobb den här gången.

Under 2007 gick jag också från att ha en cykel till att ha tre. Inte helt lätt i en ganska trång etta...
Racern får vila fram till mars eller så, skulle jag tro. Under tiden får singlespeeden tjänstgöra som primär vintercykel, och den ska dessutom snart få sina vinterdäck monterade, för nu verkar vintern slutligen ha greppat tag om Göteborg. Långfärdscykeln får bara komma ut i mildväder och hyfsat bra väglag, men kommer väl att bli distansträningscykeln under vintermånaderna.

Jag avslutar tyvärr år 2007 med en lättare förkylning, så det blir inga fler kilometer förrän 2008.

Vi ses på vägarna då, hoppas jag!

Gott nytt cykelår!

600

Och dääär passerade jag 600 cyklade mil för i år!

Jo, jag hade visserligen siktat på 700, men jobbet jag hade under sommaren tog död på både tid och ork många dagar. Man kan inte få allt...

600 mil innebär att jag under 2007 cyklat nästan exakt lika mycket som under hela perioden september 2004 till och med december 2006. 2004 blev det bara ca 30-35 mil, men det var ju då jag började i vuxen ålder. 2005 blev det 270 mil, i runda slängar. 2006 skrapade jag ihop 311 mil. Totalt ca 610-615 mil där alltså...

2007 är också mitt andra år som jag loggar fullständigt. Varje cykeltur registreras. Av det skälet gör jag alla cykelturer, även de korta, till träningspass. Att cykla till skolan blir till naturliga intervaller (sprint mellan rödljusen) och backträning (först Götaälvbron och sen Viktor Rydbergsgatan från Götaplatsen, alternativt Aschebergsgatan följt av backen upp till Wavrinskys från Kapellplatsen. Rekordet är 36 km/h uppför Aschebergsgatan, men jag ska erkänna att jag hade vinden i ryggen den gången...

Många är de gånger jag kommit fram till skolans cykelparkering så slutkörd att jag får stå still och vila några minuter. Det har också hänt att jag varit spyfärdig av ansträngningen...

Eftersom det är nästan två veckor kvar av 2007, ska jag återkomma med en detaljerad sammanfattning av året, men all möjlig statistik. Som naturligtvis är helt ointressant, men eftersom jag gillar att hålla koll på siffror och göra snygga diagram, så struntar jag i det!

En rejäl inledning!

Välkommen!

Här kommer jag bland annat skriva ner mina tankar om cykling. Främst ur perspektivet cykeln som transportmedel, men också cykelsport, motion, cykelteknik och annat.

Förutom det blir det säkert en hel del "vanliga" blogginlägg. Nån är det väl alltid som läser...

Jag inleder med en presentation, som är rätt lång, men förhoppningsvis informativ.

Jag är rätt färsk konvertit till cykelns underbara värld. I slutet av augusti 2004 satt jag på en bänk utanför Operan i Göteborg och tittade på stadens liv runt omkring mig. Solen gassade från en klarblå himmel. In mot Lilla Bommen passerade en strid ström av cyklister. Tanter på damcyklar. Thirty-somethings på billiga MTB. Tjejer på alla möjliga typer av cyklar. Gubbar på antika herrcyklar. Alla såg ut att glida fram nästan utan ansträngning, med fartvinden lekande med hår och kläder. Jag bestämde mig på fläcken att jag skulle skaffa en cykel så snabbt som möjligt!

Tre veckor senare köpte jag en billig fejk-MTB på CykelHuset på Torp i Uddevalla. Direkt började jag utforska omgivningarna på ett sätt jag längtat efter hela mitt liv. Snabbt, smidigt och nästan vart som helst kunde cykeln ta mig. Jag upptäckte nya platser bara ett fåtal kilometer från platsen jag levt nästan hela mitt liv, och fick ett helt annat perspektiv på avstånd. Småvägar jag aldrig sett tidigare blev till små miniäventyr - små upptäcksfärder!

I vanlig ordning satte jag igång att lära mig så mycket som möjligt om cykeln, cykling och allt möjligt relaterat. Redan ett par månader efter cykelköpet började jag modifiera den, för att passa mig bättre.

I slutet av oktober, knappt två månader från första cykelturen i vuxen ålder, gav jag mig ut på en cykeltur på fem mil. En sträcka som i dag känns som en kort runda, men som då var lång och ansträngande. Efter knappt två mil började baksidan av mitt högra knä värka, men jag ignorerade det. När jag kom hem, efter fem mil, var smärtan påtaglig och blev värre under natten. Jag trodde jag hade fått en muskelbristning. Jag fortsatte cykla nån vecka efter det, men ställde sen undan cykeln för vintern. Muskelbristningen visade sig senare vara en felbelastad stödmuskel i knät, och ett halvår senare var allt läkt och smärtan borta, tack vare en idrottsskadespecialist i Vänersborg.

Under våren började jag cykla igen, och fortsatte bygga om cykeln. Samtidigt började jag bli sugen på att bygga en ny cykel, från grunden. Sagt och gjort - i juli 2005 satte jag ihop en Surly Long Haul Trucker med en konfiguration som bäst kan beskrivas som långfärdscykel. Då pensionerade jag den vid det laget halvt demonterade första cykeln. Fram till våren 2007, när jag satte ihop en singlespeed av den första cykeln (egentligen bara ramen, hjulen och några smådetaljer) och en hel rad nyköpta delar.

Ungefär samtidigt var jag på besök hos Nishiki här i Göteborg, och blev sugen på en renodlad landsvägscykel. Så jag tog ett lån (fullt återbetalat nu) och byggde ihop en ren landsvägshoj baserat på en Surly Pacer-ram, med Mavic Aksium-hjul och en blandning av Ultegra och 105 från Shimano.

När jag flyttade hit till Göteborg i slutet av sommaren 2005, gick jag med i Sveriges snabbast växande cykelklubb - Hisingens CK. Ett underbart gäng! Många härliga stunder följde.

Under 2006 cyklade jag 311 mil. Hittills i år har det blivit 558 mil. Jag har som mål att minst fördubbla antalet cyklade mil, så jag har 64 kvar till 622. Det ska nog gå. 600 mil lär det i alla fall bli.

Inför nästa år siktar jag högre. 800-1000 mil bör gå att fixa. Det ska bli långa rundor (10-20 mil) nästan varje helg, och kortare rundor (5-10 mil) på vardagar, i så stor utsträckning som möjligt. Jag har också som mål att cykla 30 mil solo minst en gång. Har ännu inte cyklat längre än 20 mil i sträck.

För närvarande utgörs min cykling nästan uteslutande av pendling till och från Geovetarcentrum vid Wavrinskys plats. Strax över 7 km enkel väg. För att få maximal träningsverkan kör jag på nära max hela vägen, och självklart på min asfaltätande singlespeed. Från dörr till dörr slår jag kollektivtrafiken med 5-10 minuter varje gång. Det känns rätt bra.

Så där, nu var första riktiga blogginlägget avklarat...

Än en gång - välkommen!