Tuesday, November 27, 2007

Fixie - oftast ren galenskap...

Egentligen borde jag vara glad för att fler cyklar, men det finns en cykeltyp som jag inte anser hör hemma annat än där den har sitt ursprung. Den senaste tiden ser jag allt oftare cyklister på cyklar med baknav utan frihjulsmekanism. Cykeltypen kallas "fixie" eller "fixed gear", ofta förkortat "fixed". Möjligen finns också en svenskare beteckning som jag ännu inte lyckats snappa upp.

I cykelns barndom hade alla cyklar fast baknav, eftersom frihjulsmekanismen inte var uppfunnen. Redan i slutet av 1800-talet kom dock det första frihjulet, och för första gången kunde cyklister låta pedalerna vila i backar eller vid rullning. Med fast baknav är pedalernas rörelse helt låst till hjulets rotation, och pedalerna rör sig därför runt så länge hjulet roterar.

Denna låsta rotation har vissa fördelar. Den medger en finjustering av farten genom att man "håller emot" på pedalerna om man vill minska farten en aning. Jag har testat, och det fungerar faktiskt mycket smidigt och intuitivt. Det är på grund av denna egenskap som fixien används vid bancykling. Bancykling är en tävlingsform där man cyklar på en velodrom - en sorts oval bana med brant lutande svängar - och där är fixie det enda man får använda, och endast utan bromsar dessutom.

På banan har alltså fixien sitt ursprung, och därifrån anses det att den tog sig till diverse amerikanska storstäder med invandrare från Jamaica, där bancykling är stort, eller i alla fall var stort. Jobben som fanns för dessa jamaicaner var bland annat som cykelbud, och tydligen är det på den vägen som fixien blev förknippad med cykelbud. Det utvecklades en subkultur bland cykelbuden, där fixien blev en symbol för ett sorts avståndstagande till resten av samhället, och en sorts holier-than-thou-attityd grundad i fixiens avskalade renhet.

För inte nog med att man väljer att köra utan frihjulsmekanism - man väljer även att strunta i att montera bromsar på cykeln. Detta gör att man slipper alla vajrar för bromsar, och man saknar ju från början vajrar för växlar, förutom att man inte har själva växlarna, växelreglagen, bromsarna och bromsreglagen. Inte heller de vajerstyrare som oftast är fastsvetsade på ramrören finns på renodlade fixies. Detta ger en extremt avskalad och ren look, och rent estetiskt är det mycket tilltalande, det ska jag erkänna.


En typisk fixie, med bancykelstyre och en avskalad look.


En annan huvudtyp, där man har så kallade "bullhorns" som styre. Oftast handlar det om bockstyre som man sågat av och vänt på. Varför vet jag inte, men det "ska vara så", verkar det som...

Hur gör man då när man ska bromsa med en fixie? Jo, man bromsar antingen sakta genom att sänka farten på pedalerna (och därmed hjulen) genom att hålla emot med benen. Om inbromsningen som krävs inte är så kraftig, funkar det bra. Fast det förutsätter att kedjan inte råkar hoppa av. Visserligen är det svårt för kedjan att åka av på en korrekt justerad fixie, men det är inte omöjligt, och under alla omständigheter kan en kedja gå av, och då har man ingen broms alls. Möjligen kan man bromsa genom att sätta en fot på bakhjulet eller framhjulet, men få har nog den sinnesnärvaron i en paniksituation.

Behöver man bromsa snabbare, måste man sladda. Det åstadkommer man genom att snabbt få bakhjulet att lätta minimalt, för att sen låsa pedalerna med kroppen, så att bakhjulet är låst när det är när marken igen. Under förutsättning att man utför rörelsekombinatonen korrekt, kan man bromsa på en kortare sträcka, under det att man sliter ett hål i bakdäcket. Bakhjulet kan heller aldrig bromsa i närheten av lika effektivt som framhjulet. Detta på grund av att det vid inbromsning sker en viktfördelning framåt, vilket minskar trycket på bakhjulet och ökar det på framhjulet. Bakhjulet kan därför bara skapa en inbromsning som begränsas av att bakhjulet släpper från marken. Framhjulet ger en inbromsning 2-3 gånger större än bakhjulet kan åstadkomma. Jag undrar hur många av dessa fixed-cyklister som är medvetna om detta fysikaliska fenomen...


En fixie som bromsas genom att sladdas - "skidding" som det kallas. Notera att framhjulets ekrar är suddiga av rörelsen, medan bakhjulets ekrar är skarpa eftersom bakhjulet är låst och glider längs marken.

Tyvärr är det nästan enbart fixies utan broms som man ser på stan. Förutom att det är farligt för den som cyklar, är det även farligt för andra trafikanter, eftersom oförmågan att med kort varsel bromsa kraftigt, gör att fixed-cyklister försöker trampa på genom korsningar och runt bilar som plötsligt bromsar. Detta beteende har jag flertalet gånger bevittnat. De kan alltså inte anpassa sig till trafiken på samma sätt som cyklister på bromsade cyklar. Frånvaron av bromsar skapar alltså ett trafikosäkert beteende, som kan orsaka olyckor där fler är inblandade och drabbade än enbart fixed-cyklisten.

Ett mindre problem med fixies, som inte alla lider av lika mycket (beroende på cykelns konstruktion), är att man vid kraftig lutning i en sväng inte kan hålla upp pedalen från marken - pedalen kommer ju att fortsätta runt så länge hjulet roterar. Detta kan leda till att pedalen slår i vägen, och kan få cykeln i obalans, eller få bakhjulet att lyfta, vilket lätt leder till en vurpa. Bakomvarande trafikanter kan då drabbas, genom att de kör in i den vurpade cykeln, cyklisten, eller tvingas väja och drabbas av en annan fara (mötande fordon eller liknande).

Om alla dessa fixed-cyklister ändå satte bromsar på sina fixies, så skulle problemen med cykeltypen bli rätt små. Tyvärr är en viss typ av individer så besatta av att "tillhöra" vissa grupper att de struntar i saker som säkerhet och förnuft. Fast jag måste erkänna att de flesta fixed-cyklister jag sett i stan faktiskt haft hjälm på sig. Det förvånar mig lite, men gör mig glad.

Jag vet inte om de inbillar sig att de är cykelbud, eller vad som är poängen, men de blir fler och fler. Lite ironiskt då att bara en minoritet av cykelbuden i stan verkar ha fixies...


Ett cykelbud i full fart...

Själv byggde jag mig en singlespeed i våras. Den har många av fixiens fördelar, som fast utväxling, vilket gör att man slipper krånglande växlar och smutsiga kedjor. Man slipper också själva växlingen, vilket faktiskt är riktigt befriande. Singlespeeden saknar fixiens stora nackdelar, i och med att man kan vila pedalerna, och ta svängar med stor lutning utan att riskera att slå en pedal i marken. Singlespeed kan man också konvertera nästan vilken cykel som helst till, eftersom man kan använda en kedjespännare som ligger an mot kedjan, på grund av att undre loppet av kedjan alltid är slak. En fixie måste kunna ha både övre och undre kedjeloppet spänt, och då funkar inte en kedjespännare, utan justerbara axelinfästningar krävs för att spänna kedjan. Såna finns sällan på moderna cyklar om de inte konstruerats för att kunna köras med fast utväxling.

Läser du detta och funderar på att bygga dig en fixie, tänk noga igenom det jag skrivit. Du kanske tackar mig en dag när du använder frambromsen för att rädda ditt liv.

2 comments:

Anonymous said...

tak

Todd said...

Ok..
För det första så är fixies lika säkra som en "vanlig" cykel så länge man vet hur man gör.. (enligt mig)
För det andra så är det inte farligt för någon så länge bilister lär sig använda ögonen som gud (förhoppningsvis) gav dem... En bra början vore att få bilister att lära sig vad GULT ljus betyder.. Jag är visserligen inte helt säker på dess funktion, men jag tror inte det betyder "PLATTAN I MATTAN FÖR ATT SLIPPA STANNA!!!"
Annars informativ, tackar.